Av Martin Luther. Ur Spis och föda.
Ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett egendomsfolk” (1 Petr. 2:9)
Det är ju nog tydligt och uppenbart, att aposteln talar till hela mängden, alla kristna, då han säger: Ni är ett utvalt släkte, ett heligt folk. Så har han förvisso inte hittills talat om någon annan än om dem, som är grundade på den rätta hörnstenen, Kristus, och tro på Honom. Dem kallar han (också) präster, emedan de är smorda med den Helige Ande och dagligen inför Gud frambär de rätta offren av bön och den gamla människans dödande.
Någon kunde säga: Aposteln Petrus säger ju här även, att de kristna också är konungar, men nu är det ju tydligt att vi inte är konungar, därför kan detta språket (bibelordet) inte fattas så, att det talar om alla i allmänhet. Svar: är de världsliga konungarna därför konungar även inför Gud? Nej, ty Gud dömer inte efter den krona de bär. På jorden och inför världen är de väl konungar, men när döden kommer, då är det slut med deras kungarike och då måste de ligga för deras fötter, som har trott (på Konungen och Översteprästen), försåvitt de inte själva har trott. Vi talar om ett evigt konungarike och ett evigt prästämbete. Där är var och en som tror i sanning en konung och präst inför Gud. Men vem vet inte att vi inte alla är vigda präster? Men de som är vigda är inte därför präster inför Gud. Ej heller är de konungar inför Gud därför att de är krönta. Vigda präster och krönta konungar hör till denna världen. Därför, när aposteln Petrus här säger: Ni är ett konungsligt prästerskap, så är det alldeles detsamma, som om han sade: Ni är kristna. Vill du nu veta, vilken titel, makt och pris de kristna har inför Gud, så ser du här, att de är konungar och präster och det utvalda folket.